Snart är det dags för min redovisning.
Kommer va klar här i skolan på em. Sen sticker jag till Ekbolanda.

Sitter hemma och ugglar. Förutom att jag har nån typ av förkylning som inte riktigt har brutit ut/håller på fösvinna. Så mår jag faktiskt rätt bra. Kände mig inge ledsen på hela dagen i går. Har kunna äta frukost ordentligt idag också. Känns som att min hjärna har bearbetat det mesta och att jag vet vad som kommer hända. Jag har på nåt sätt accepterat att han kommer vara borta på måndag. Är vekligen en skum känsla, men är endå väldigt skönt att inte behöva vara ledsen hela tiden. Är konstigt att man kan sörja nån som fortf är vid liv. Att kunna tänka bort en individ. Men jag brukar tänka på att situationen skulle inte vara så annourlund även om jag skulle sälja honom och nya ägarna skulle komma på måndag och hämta honom. Jag skulle ändå inte få se honom nå mer och han skulle vara borta lika fort. Skillnaden är väl att jag slipper oroa mig för honom nu.

Hjärnan är verkligen en förunderlig sak...

Har gjort klart en powerpoint presentation om min inlämningsuppgift för i morgon ska jag ha 10 min redovisning av "kostråd  för diabetiker" vet inte vad jag ska babbla om i 10 min, men jag får snacka på bara. Känner mig jävligt otaggad på åka till skolan faktiskt..

Har haft lite problem ang nya hästen och när jag ska få hem honom. Vill ju helst göra en besiktning så nära inpå hemtagandet av honom som möjligt. Plus att jag börjar skolan igen nästa vecka och kommer ha långa skoldagar.  Men nu är det fixat och klart. Så han kommer redan nu på söndag!  =) 

Nu måste jag sticka till gymmet!

Denna veckan önskar jag att jag kunde sova mig igenom. Är verkligen psykiskt jobbigt att gå vänta tills på månadag.

Har tappat aptiten, sover dåligt och gråter av och till hela tiden. Bröt i hop totalt i går när jag kom till stallet och såg Nikke stå där i sin lilla hage och deppade. Usch. Ska bli så skönt när det är över. Att inte behöva se honom varje dag och veta vad som väntar. Jag är verkligen glad att min veterinär kunde vara med och hålla i. Hade verkligen inte klarat det!

Trots allt så känns det lite bättre nu när jag vet att det kommer in en ny häst som jag kan pyssla med. (Har fått tillbaka lite av aptiten, det är väl ett bra tecken! =) Kan inte riktigt glädja mig än men jag vet att det kommer. Jag känner i alla fall att mkt inspiration har kommit tillbaka! Har beställt lite longerings grejer och har börjat lägga upp lite planer för nya hästen.

Eftersom han är så pass grön inom ridningen så ska jag börja med att longera och tömköra i skritt så han lär sig att tänka framåt nedåt. Just nu går han väldigt högt med huvudet och spänner/sänker ryggen. Han lägger för mkt tyngd i handen och det måste jag jobba bort.

Det är viktigt att han få ha bett i munnen men att man longerar med kapson över tränset så att han inte vänjer sig vid att lägga sig på bettet. Jag har beställt en gouge som jag tänkte använda i början så att han ska lära sig att söka sig nedåt. Kommer även varva med tömkörning för att kunna komma åt baken så han lär sig att trampa under sig.

Sen är det bara att ge sig ut i skogen och skritta när man ska rida. Kanske kan få låna nån av sensation sadlarna om jag är snäll =)

Bomlöst skulle ju vara optimalt nu i början då han inte har några muskler att tala om.

Nikke med bomlös Sensation dressyrsadel. Underbar!

Detta är en Gouge. Den verkar så att hästar som gärna går med huvudet högt får ett tryck på nacken och på så sätt

tycker det är behagligare att sänka huvudet/halsen och sträcker ut ryggen. Så den verkar endast när hästen tar upp huvudet. Denna tygel fick jag mkt erfarenhet av när jag praktiserade i hoppstallet och höll på med unghästarna. Går även att rida med.

Eftersom man vill få han att söka sig nedåt och sen därifrån ta stöd på bettet. Att han kan jobba så på lina ett tag tills han fått lite grundmuskulatur. Som det är nu så vill han gå som en travhäst alltså med huvudet högt och fösa sig framåt med bakbenen. Så det kommer behövas lite vägledning för att han ska lära om sig. 

Long and low. En bra form för unghästar/travhästar som ska lära sig gå rätt.

Angående hjälptyglar så brukar jag inte använda det så mkt. Men mest för att Nikke aldrig behövde sånt. Däremot så om jag ska välja så tycker jag att det är bättre att man anväder gouge eller chambon istället för att rida med snodd och graman. Risken att hästen går bakom hand och inte jobbar med ryggen är stor med dessa hjälptyglar. Men en framtung häst kan i bland vara bättre att rida på graman som styrketräning korta intervaller för att minska slitande i munnen samt att man som ryttare orkar rida framhästen bättre utan 500kg i handen. (det är ju bakbenen som man vill åt) Så småningom blir hästen starkare och man kan ta bort gramanen.

En graman ska man nog därmot inte använda på en häst som går högt och spänner sig. Lika som att en gouge på en framtung häst bara förstärker att hästen går ännu mer på frambenen.

Taurus Karsk. Men har börjat kalla honom för Ture. haha

Så himla söt! =D

Sa jag förresten att jag testade att rida ut på Lillan med ambitionen att skritta i gång henne lite. Det gick...hmm fortare än jag tänkt mig.

Hon var så jäkla hispig och nervig så det gick inte att få nåt vettigt ur ridpasset. Hon har ALLDELES för mkt överskotts energi.

Men inte så konstigt när hon tvingas gå i en pytte hage med Nikke. 

Ska man rida henne så får man åka till ridhuset. Men jag tror jag väntar tills Nikke är borta och alla hästarna kan gå i stora hagen tillsammans. Då kommer Lillan bli sig själv igen. Nu är det bara en vecka kvar tills Nikke tas bort och jag lider verkligen av att se honom i den där hagen.   

Han ser så deppig ut och igår när jag tog ut han ur boxen var han så stel och man såg tydligt att han haltade. Usch. Känns endå skönt att jag tagit detta beslut. Är mer plågsamt att se honom såhär. Önskar nästan att det kunde ske tidigare. För det är så otroligt jobbigt att gå vänta....

I dag är jag och Gabbe lediga samtidigt och båda sitter hemma i soffan. Händer inte ofta!   

Vi hade tänkt åka till gymmet idag men det verkar som att jag blivit förkyld. Så blir nog en tripp till apoteket i stället.

Nä! nåt kul vill jag göra i dag i alla fall. 

Var och kollade på vallacken idag. Gillade honom jätte mkt. Snäll och lugn att hantera. Lite unghäst fnurr i bland men det kan man ju förstå eftersom han bara är 6 år. Vi lastade och åkte till ett ridhus. Första gången han var i ridhus och typ andra gången han lastades. Men han gick in i trailern utan att blicka öven fast han var lite skraj. I ridhuset var han hur cool som helst. Kollade sig själv i spegeln hela tiden.   

Han var väldig pigg och framåt. Förstod inte riktigt dehär med tyglar och skänklar. Men han kunde start och stopp. Väldigt känslig för skänkeln. Något stum i munnen men tror det är för att han inte riktigt fattar grejen. Han ville helst galoppera hela tiden.   

Fick aldrig känslan av att rida på en travhäst faktiskt. Tycker han har väldigt jämna gångarter, även galoppen var ren och tretaktig. I båda varven. Han är bara 158cm i mankhöjd med är ganska högrest och ser lite maffiagre ut. Med lite muskler så kan han bli riktigt fin!

Gillade honom så bestämde mig för att ta honom. Så den 27e kommer han hem till oss!

Kommer då sko och klippa honom. Sen sätta i gång honom. Blir mkt skritt i skogen och tömkörning ett tag framöver. Måste få honom att börja bygga lite ridhästmuskler samt få upp konditionen. Ska bli riktigt kul för jag tror han kommer bli jättefin. Han har så mkt potetial! Han är bara riden ca ett år och är inte utbildad då han mest gått skogsturer. Så det är ju possitivt att är så bra redan nu i gångarterna.

Film från idag!

Jag har lite förkärlek till travare. Mest för att det är en sån komplett typ av häst. Genom åren har vi haft fyra olika travare som vi haft som ridhästar. Men bara två som vi har aktivt tränat dressyr och hoppning med.

Min uppfattning av varmblodet är att den har ett perfekt temperament. Oftast jätte snäll och lugn i hanteringen men kan endå vara pigg och arbetsvillig när man rider. Det finns ett driv i dom när man rider vilket jag tycker är roligt!

Nackdelen är ju såklart att dom försöker avla bort galoppen och gångarterna inte är bäriga på det sättet man önskar hos en ridhäst.

Men det finns två typer av varmblod. Den amerikanska som är lite typiskt "travhäst", ofta stora och har väldigt lång rygg och sluttande kors där bakbenen är mer fösande. Sen finns det den franska modellen som är lite grövre, ofta fuxar, har mer kvadratisk kropp och mer bärande bakben.

Amerikansk travare

Fransk travare

(Detta är förövrigt hingsten Gobernador, pappa till vallacken jag ska titta på i helgen)

Den franska modellen är bättre som ridhäst. Men finns många bra amerikanska travhästar också. Man blandar ofta de båda modellerna. För att vara löphästar så har dom ofta inte något skvättigt/hetsigt temperament utan är oftast modiga och bara "ångar på".   

Det allra bästa med travaren är att dom blir mkt hanterade från tidig ålder och det är oftast inget gulligull när man ska köra in dom. Vilket brukar leda till att dessa hästar följer och lyder människan otroligt bra. Det finns ingen travhäst som kan vara svårlastad eller svår skodd. Då är det antingen bara för hästen att acceptera det eller så är det hejdå. Har man som travtränare ett 20 tal hästar i träning så finns inte tiden för krångel och fjanterier i hanteringen. Sen finns det såklart undantag, speciellt bland ston.   

Ska man skaffa sig en travare som man tänkt ha som ridhäst ska man veta att man kommer förmodligen inte tävla det stora klasserna. Det är väldigt mkt jobb med att forma om och man får inte ha bråttom. Man ska nog helst ha erfarenhet av att utbilda hästar innan man ger sig på en travare. Så man vet hur det ska kännas. Men är man som jag, tycker om att ha långa projekt och gillar att få ha en häst med super temperament i hantering men med power och arbetsvillja då ska man defn välja varmblodet.

De är dessutom extremt billiga i inköp, alldeles för billigt, och man får väldigt mkt häst för pengarna om man jämför med att köpa ett medelmåttigt halvblod. Vill man tävla lätta klasser i hoppning och dressyr så är bara viktigt att man hittar ett varmblod med bra exteriör då har man en fin allround häst!

Några fina varmblod

Och självklart!

Satt och strö tittade lite hästnet. Vad det finns. Fastnade för en annons och mailade. Fick svar och fick se film. 

Blev väldigt intresserad! Så nu har jag bokat in en provridning på lördag!   

Jag som hade tänkt va lite hästfri ett tag...

Hästen jag fastnade för är en val f-07. Varmblod med fransk stam,. Tycker han har väldigt fin exteriör och han rör sig väldigt fint.

Han är riden och kan galoppera, vilket han gör väldigt bra! Potential!! Kommer kunna låna den på foder några år om jag gillar den. Kan även köpa den sen om jag skulle vilja. 

Hade ju tänkt mig en unghäst egentligen. Men har inte råd att köpa nåt mer än typ en åring nu när jag är student och då kommer det dröja väldigt länge innan man kan göra nåt med hästen. Har kollat lite på foderhästar och det är väldigt dåligt utbud om man vill ha ett ridbart halvblod utan gamla skador och som inte är född  typ -93. 

Har egentligen inte lust att ha en ren "tävlingshäst" med allt det innebär. Har varken tid, råd eller lust inte så länge jag pluggar. Ska man få en sån på foder så ska man ha jävla tur! 

Denna vallacken jag ska titta på i helgen är en sån travare som verkligen har potential att kunna bli en bra ridhäst. Är dessutom lite som att jobba en unghäst. Såklart endel jobb med den, men bara sånt som jag tycker är kul.   

Har ju rätt mkt erfarenhet av travare och jag kan lätt se om det kan bli nåt av den eller inte. Mkt har att göra med exteriören. Brukar dessutom inte hända särskillt ofta att man hittar en sån här häst bland annonserna. 

Ska bli väldigt spännande att åka och provrida. Efter att ha gått runt de senaste dagarna och gråtit och varit allmänt deppig. Så blev jag idag lite upprymd och glad. Tänker på framtiden och får inspiration istället för hemska ihopkok-bilder på Nikke. 

Jag kommer på att jag känner mig verkligen redo för en ny häst. Har liksom sörjt klart Nikke, för det började redan 2011 när han fick senskadan. Det var då jag förstod att inget skulle bli som vanligt igen. Dessa snart två år som Nikke har varit konvalecent så har jag bara försökt fly undan det fruktansvärda beslutet att ta bort honom. De senaste två åren har då INTE varit kul. Ständig oro och alltid en klump i magen. Även om Nikke är en helt underbar häst så är han en väldigt omständig häst att äga. Det är mkt man inte kan göra med honom pga hans temperament. Han är ju inte speciellt sjysst mot sin mattes nerver heller, springer som en galning i hagen och är allmänt våghalsig.   

Även om jag inte skulle gilla denna vallack så känns det som att jag vet vad jag letar efter lite. Tar man en häst på foder så behöver man heller inte chansa lika stort. Men hoppas att jag hittar en ny bästa vän snart!   

Tänkte börja sätta i gång Lillan nu. Nu har hon vilat väldigt länge så det får bli en försiktig igångsättning.

Har tänkt att jag ska börja jogga henne första veckorna. Försiktig trav och galopp på rakt spår i låg form utan några krav.

Nu är ju underlaget verkligen pissdåligt här. Isgata vart man än tittar. Så ska försöka åka till grannens ridhus ett par ggr i veckan. Sen såklart försöka skritta ute i skogen så gott det går. Gick själv en timmes skogs promenad med mamma i helgen och fick skaplig träingsvärk i benen. Då tränar jag endå på gym!

Skritt är bra träning för hästen.=)

Tänkte att Lillan ska vara i gång och redo för lite dressyr trim om ca en månad. Sen kan jag börja med markarbetet igen.

Skönt är ju att den värsta  mörka vinter tiden är förbi och snart blir det vår igen!

Skulle vilja hinna komma ut på lite lokala tävlingar med Lillan i vår/sommar!