Idag red jag och Anne-sofie hästarna till vallen. Blev ett varv i skritt. Var massa nysnö så blev lite tyngre än vanligt. Ture skrittade på som en duracell-kanin. Sen red vi in på en stor volt och jag tänkte testa en galopp. Har varit så sugen!   

Fast det skulle jag inte ha gjort! 

Han galopperade i vänster varv men efter det så vaknade travhästen i honom. Haha. Gick inte att varken ta honom i munnen eller lägga an skänkeln, för då for han i väg som en katapult! Hade kimblewick bett på honom men hade inte en suck att hålla honom. Så fick styra in på volt hela tiden för att kunna få stopp på honom. Försökte få honom att trava lugnt några steg men det gick verkligen inte. (Lillan fick ju galoppera runt och trava!) Så jag fick ge upp helt enkelt. Han tar upp huvudet så extremt högt så bettet tappar sin verkan. (jag kan se nosryggen typ) Nu har jag en rak stång med tjock gele kudde på kedjan. Plus att att jag hade tygeln i stora ringen så jätte skarpt kan man ju inte säga att bettet är. Men när han gör så GÅR det inte att göra nånting. 

Detta beteende måste jag få bukt med. Han måste lyssna så det går att stanna honom. Samt sluta slänga upp huvudet så där.

Det här är ju verkligen en lydnads grej!

Så i morgon ska jag rida med vanligt tränsbett och graman. Det är ju inte så att han är dum eller bråkig. Han har en fantastisk framåt anda och vill verkligen fram. Problemet är väl att han lärt sig smita undan genom att kasta upp huvudet. Om man lyckades få all hans energi till nånting bra, att orka hålla all hans energi, så kommer han vara mer nöjd. Han ville ju bara galoppera efter att vi gjort det en gång och det är ju jätte possitivt. 

Ska testa graman för det kommer förmodligen göra att jag orkar hålla honom. Dessutom så slipper jag dra som en galning med ett skarpt bett. Känns verkligen inte bra! Är dessutom lite otäckt att känna att man inte får stopp på hästen. Är i princip omöjligt att orka rida en felriden/omusklad eller felmusklad häst i rätt form utan hjälpmedel. Risken finns att hästen bara spjärnar emot, för tänk vad jobbigt det är för hästen att börja röra sig på ett helt annat sätt. Det är svårt att vinna över en häst i styrka. Fast jag kommer bara använda den i skritt och trav han är alldeles för svag för att kunna galoppera i form ännu. Målet är ju att få honom avslappnad och lyhörd i en låg rund form. ÄVEN vid uteritt.   

Har märkt att Ture är en häst som är väldigt olika att rida beroende på hur hans sinnesstämmning är. Rider man i paddocken så är han kolugn och jätte mjuk i munnen. Skrittar man ut så är han väldigt disträ och blir frustrerad för mina tillsägelser (hinner inte lyssna   ) Sen när man rider på vallen så flippar han ut och vill BARA springa fort. 

Nej, får hoppas att gramanen löser problemet med att kasta upp huvudet. Så jag har lite broms. DÅ kan jag i alla fall tvinga honom att lyssna. För jag ger mig VÄÄÄLDIGT sällan! (Idag var verkligen bara ett undantag)

Saknar dig lilla Nikke!   

Är redo att sticka till skolan. Sista dagen för denna vecka. Vaknade en halvtimme för tidigt till och med. Men var hemma igår och pluggade så han väl vila upp mig lite. Idag ska jag dock åka till min lilla Ture! Tror det blir en uteritt som vanligt. Nu har det ju kommit massa nysnö så det går säkert att rida på vallen igen.   

Annars kommer helgen innebära plugg och åter plugg. Samt massa ridning!