Mitt mål med Ture är ju att han ska kunna gå lite hopptävlingar på lokal nivå. Nu är det ju så att han är travare och inte nog med det så har jag ingen aning om i fall han kommer tycka det är kul överhuvudtaget. Men nu tog jag mig inte an honom bara för att jag vill tävla, då hade man ju kanske tagit en häst som var mer säker, utan det roliga som jag strävar efter är just att se om det går att få honom till en hopphäst. Det är själva utmaningen!

Men av min erfarenhet av ridning, hoppning och av att rida travare har gett mig ganska mkt kött på benen. Jag vet hur jag ska börja om från början, är man tålmodig och inte har för bråttom så kan man få vilken häst som helst att gilla hoppning. Det som får mig att tro på Ture är dels hans exteriör. Raka haser, kort kropp med långa ben, välansatt hals o.sv Ture har sina bakben undersig naturligt vilket många travare inte har. Lillan har väldigt vinklade haser vilket gör att hon har en fantastiskt trav men det gör henne lite framtung i hoppningen. Ture kommer dock aldrig att få samma fina trav som Lillan, den är kort och trippig i stället.

Men Ture har också den där framåtbjudningen och viljan! Det är nästan det viktigaste. Han vill så mkt och det behövs i en hopphäst.

Enligt min filosofi så är det viktigaste för en hopphäst att

1. Vara avspänd

2. Svara för broms och gas

För utan detta kommer man inte kunna hoppa en endaste liten bana. Därför har jag detta i åtanke redan från början nu när jag håller på skolar Ture. Jag vill att han ska vara framåt och pigg men han måste kunna kontrollera sig. Han är väldigt lätt stressad och okonsentrerad. Fast man får tänka på att han är unghäst också. Egentligen har han inte ens fyllt 6 år än.

Så när jag rider honom nu så tränar jag alltid på tempoväxlingar och halvhalter. Lydnad helt enkelt. För jag är en sån ryttare som alltid ställer krav på hästen. Även om dom är väldigt låga för Ture just nu. =)

För en lydig häst är också en säker och pålitlig häst som litar på sin ryttare.

Så det viktigaste jag har framför mig nu är att Ture ska få en grundmuskulatur. Vilket jag sätter genom uteritter i skogen/vallen där han få lyfta benen ordentligt. Men jag måste säga att han har lagt på sig massvis redan! Och jag tror mkt beror på att vi har en så kuperad hage. När jag tog hem Nikke från ett kollektivstall för ett par år sedan så hade han gått i en liten frimärkshage i två år. Han var extremt tanig och det hjälpte inte hur mkt jag än matade honom. Men så efter en månad i hagen här i Ekbolanda så var har fin i kroppen igen! När jag jobbar med Ture nu, alltså med formen och lydnad, så är det alltid bara i skritt. Om jag travar så är det bara raktfram med fokus på att han ska ta stöd på bettet.

Så fort det blir barmark och ridbart på ridbanan så ska jag börja rida med massa bommar. Då kan man börja med det riktiga "hopphäst" arbetet!

"Sommar Ture"

Idag blev det sadelutprovning som sagt och Ture var jätte snäll som alltid. =)

Vi började med att kolla min sadel, Morris & nolan. Vi kunde konstatera att den var både för smal och helt fel modell. Så det var bara att ta bort den. Sen provade vi en Frank Baines Reflex, den satt bättre men det var också fel modell. Den var mer passande för en sluttande rygg och inte rund som Tures. Så jag red inte i den heller.

Sen provade vi en Lippo "Marcello". Är en sadel som är lik pessoas sadlar men till ett billigare pris. Det är dessutom utbytbara koppjärn på den. Denna satt riktigt bra. Så jag provade rida i den. Herregud vilken skön sadel! Jag är verkligen inte van vid så mjuka sadlar. Ture rörde sig jätte bra och avslappnat. Bogarna blev fria och sadeln rörde sig inte och han kunde inte knuffa mig åt sidan med den. Jag fick dessutom en jätte bra "close contact" känsla i den. Vilket jag tycker är extra viktigt på en så liten häst som Ture. Jag vill sitta så "nära" som möjligt. Sadeln hade jättebra mjukt stöd för skänkeln utan att man kände sig "instängd". Jag trivdes i den helt enkelt! Det var MW koppjärn i den så det var liiite för vid. Så vi provade med en fårskinnspadd som tar ner med en halv strl och då blev det helt perfekt!

Så provade vi även en modell av santacruz men den kändes hård och bred jämfört med Lippon. Dessutom så blev sittpunkten förlångt bak så det blev inge vidare. Fick inge stöd för knäna heller. Ture har en väldigt kort rygg så det blir inte så mkt plats för en sadel. Lippo sadeln var precis rätt modell på bommen. Den ligger an precis där den ska men släpper lite tidigare längre bak, vilket gör att han kan röra sig obehindrat med bakbenen. Sen är då så himla bra att det är utbytbara koppjärn! För Ture kommer garanterat att bredda sig massor med tiden. Så nu vet jag vilken sadel jag ska ha. Problemet är bara att det inte finns så överdrivet många Lippo sadlar tillsalu begagnat. En ny kostar runt 14.000kr och det har jag def inte råd med. Men sadelutprovaren tog med sig min Morris & Nolan och ska försöka sälja den åt mig. Så förhoppningsvis får jag den såld snart.

Men jag är ju inte desperat behov av sadeln just nu. Kan ju rida med mammas sensation, vilket är ganska bra om jag gör nu i början när han ska bygga om sig. Men nu vet jag  i alla fall vad jag ska ha! =D

Lippo Marcello

Tentan gick snabbt och smärtfritt. Åkte sedan till stallet och red ut tillsammans med
Annesofie. Vi skrittade på vallen för det var glansis under snön. Men jobbade Ture ändå. Gjorde halvhalter, flytta sidledes, halt, böja lite i sidorna. Sen nosade vi lite på sluta vilket han förstår jättebra men det är lite svårt för honom att hålla reda på alla ben. Hihi.

Tyckte han var rätt lugn och lyssnade bra idag. Känndes som att han mognat ännu lite
Mer och börjar förstå att han måste lyssna på mig. Nu tar han även ett jämt stöd på bettet och ligger kvar där. Förut höll han på röck tyglarna ur handen på mig hela tiden.

Vi skrittade även lite på volt också. Det går bättre och bättre för honom att böja sig i hela kroppen. Men balansen är lite dålig. Han liksom ramlar innåt men nu kan han i alla fall gå på volten och böja sin hals. Baken hänger med korta stunder dock. :)

Som ni fförstår så är det väldigt mkt basic ridning jag håller på med nu. Samt bara massa upprepande hela tiden. Man är ju lite bortskämd när man ridit äldre utbildade hästar. Dom svarar ju på en gång. Speciellt Nikke som var så rutinerad. Men men, det gäller bara att vara konsekvent och lugn. Jag gör halvhalter i 10 minuter om det skulle behövas. Tills han lyssnar helt enkelt! :)

Men jag tycker det är viktigt att lära hästen allt grundligt. Man har igen det så många ggr sen senare. För stressar han och lyssnar han inte nu så kommer han inte göra det sen heller.

Snart blir det till att sticka till skolan och skriva en liten tenta. Sen mot Ekbolanda och hitta på något med Ture. Därefter hem mot Enköping och hämta upp en hoppsadel som jag ska ta med till utprovningen i morgon.

Kanske även hinner äta en sen alla hjärtansdag middag med Gabbe när han kommer hem ikväll också. :)

Ha en bra dag alla!

Onsdag och dagen har bjudit på gruppmöte i skolan och tentaplugg nu hemma. Har en ganska liten tenta i morgon men man ska ju klara den också. På fredag kl 17 ska vårat grupparbete vara klart så nu måste vi få ihop allting. Har pluggat hela denna veckan och det är precis som att försöka lära sig kinesiska. Jättedålig tegelsten till bok som är jätte krångligt skriven...jaa, man får sitta och nöta text tills man tror man fattar. Haha.

Har inte hunnit rida nu på två dagar. I går hade jag tänkt rida men då vräkte det ner snö. Snö, snö, snö. Jag är så jäkla trött på snö och vinter nu. Nog för att jag är en vintermänniska. Men nu vill jag ha barmark och lite sol! Kunna rida på ridbanan, galoppera på fälten i solsken och värme! Fast är tacksam att vi har kunnat rida på grannens vall och i skogen under vintern. Bara det att nu är det sä jäkla mkt snö på vallen och även fast vår granne är snäll och plogar så är det glansis under och det går mest bara att rida runt vallen. Är lite sämre om man vill rida på volt. Dessutom är jag grymt sugen på börja jobba med bommar och tömköra!

På fredag blir det ju sadelutprovning också. Ska bli intressant om vi hittar något som passar. Har dessutom fått svar på min sadelannons så får hoppas att min sadel blir såld! Men min sadel är en riktig kvalitets sadel som det inte finns så jätte många exemplar av, samt är ganska omtyckt märke. Så tror inte det ska bli så svårt att sälja den.

Hur kommer det sig att när det gäller hästar så måste en veterinär/equiterapeft/fysioteraput/massör/laser alltid konsulteras så fort hästen har det minsta tecken på sjukdom. Användningen av metacam och butta slår i höjden. Varför? Har våra hästar blivit sjukare genom åren? Eller är det så att hästägaren har alldeles för bråttom? Har inte TID att ha en halt häst. "Vi ska ju tävla om två veckor".

Jag tycker det känns som att det sista hästmänniskorna tänker på är hästen. Även fast man kanske tror att man gör det.

Erkänner att jag själv fick panik inför tanken på att Nikke måste stå två-tre veckor för att han fått en sårskada. Han skulle ju tappa ALLT jag byggt upp. Ja och jag kunde inte rida 6 dagar i veckan som man "ska" göra. Hela tävlingssäsongen skulle säkert gå åt pipan! Men när Nikke fick sin senskada så fick jag en helt annan syn på saker och ting.

Vad är hästen för sorts djur? Jo ett bytes djur som har många fiender. Därför är det inbyggt att dom ska leva i rörelse. Det är inte för inte som en häst står och sover. Om en häst i en flock blir skadad så överger resten av flocken den, den kan inte hänga med längre och resten av flocken måste vara rörlig för att kunna fly. Flocken och flyktinstinkten är det som präglar hästen. ALLA hästar har dessa instinkter.

De vanligaste ordinationen jag fått av veterinär är metacam (smärtstillande), penicillin och vila. I princip varje gång. Boxvila eller rekomendation att åka in på klinik för att spruta med kortison är också väldigt vanligt. Alla som har egen häst har nog varit med om detta. Man sprutar med kortison och sen ska man tillbaka om fyra veckor. Ja, fyra veckor senare "halleluja! hästen är frisk"

Sen kör man på som vanligt. Samma sadel, samma bett, samma tränare, samma underlag, rider PRECIS likadant.

Många ryttare sitter ofta och bara harvar lösgörande träning typ 6 ggr i veckan. Ingen häst får speciellt mkt muskler av lösgörande arbete.( Rida ute i terräng, konditionsträna, hoppa, klättra. Det bygger muskler.)

En månad senare så är hästen halt igen. Ja då börjar man behandla igen. Tar ut massör/kiropraktor etc. Näe, hästen blir aldrig riktigt bra. Har man haft tur så har inte hästen fått allvarligt tarminfektion (vilket metacam ger stor riskt för) eller att hästen har dött i penicillin chock (för alla hästar kan dö av penicillin, när som helst även om du gett det tidigare). Finns många hästar som fått akut colit av metacam. Vilket innebära att hästen dör inom 24 timmar. Behövde man verkligen ge metacam? Nä troligtvis inte!

Sen tänker jag på när jag själv går till doktorn. Vad säger dom till mig? "Ta ipren", "börja träna. " Det SISTA jag får är en kortison injektion. Ingen säger åt mig att gå vila på soffan heller. Sen så klart så är ju jag lite smartare än en häst och förstår att jag är skadad. Man måste i viss mån tänka lite åt en häst. Men har hästen lite ont eftersom den har vrickat sig så kommer den förmodligen att ta det lugnt eftersom den känner att den har ont. Ger jag den metacam så blir den ju smärtfri och springer som vanligt = måste stå i sjukhage och stressa själv. Hur mår dessutom en häst som är byggd för att ständigt vara i rörlese, när det måste stå flera veckor i sjukhage eller boxvila? Psykiskt lidande!

Har hästen fång eller något riktigt allvarligt/akut så den lider, ja då ska man självklart ge smärtstillande. Men här tycker jag att det är en tydlig gräns! Sjukdomar kan ju drabba alla hästar.

Vad jag tycker många inte förstår är att kortison och metacam är bara lösning på ett symptom. (smärta) Det kommer aldrig att ta bort själva orsaken. Orsaken kan ju vara massvis av grejer. Felriden, fel utrustning, exteriört, underlaget, ensidig träning osv.

Sen är 4 veckor vila INGENTING. Ibland kanske en äldre häst behöver ett par månaders vila. Med endast jobb från marken, tex tömkörning. När Nikke fick sin senskada så fick jag beskedet av veterinär att vila var det enda som skulle hjälpa. 1 års vila (skritt) fanns inga mediciner eller behandligar som bevisligen fungerade. Kroppen sköter faktiskt den mesta läkning själv, med det tar tid!

Jag själv har haft problem med ett muskelfäste i ryggen. Detta uppkom genom en arbetsskada. Förslitning/felbelastning under en lång tid. Nu ca tre år senare så har jag fortf problem även fast jag slutade på mitt jobb för tre år sedan. Värken kommer när jag ridit eller använt armarna till att bära tungt osv. Jag har tagit voltaren i mängder i hopp om att det ska försvinna. Men det är inte förens nu när jag börjat på gym och verkligen tränar upp musklerna i hela kroppen som jag börjar blir bra! Skillnaden nu är att jag använder mina nya biceps muskler tillsammans med mina rygg muskler och på så sätt så behöver jag inte låta en stackars ryggmuskel ta all tyngd.

Det jag vill komma till är att jag tror att vila och träning är det absolut bästa sättet att få en häst frisk. Leta efter orsaken och stirra inte blint på symtomen. Så fort orsaken till en hälta är borta så försvinner också symtomen. Jag står hellre tillbaka ett par steg och låter hästen vila innan jag börjar proppa i den massa mediciner. Kolla över utrustning, filma sig själv och kolla om man lagt på sig några konstiga vanor när man rider. Bär sig hästen rätt?

Ture till exempel. Han är sne, ojämn på volt, öm över ryggen. F.d travhäst som gått i en travhäst form. Skulle man åka in till klinik med honom så skulle man väl få rådet att ta bort honom. För i en" ridhäst värld" så passar han inte in. Steget för ett halvblod att bli som Ture är väldigt långt. Behandlingen skulle bli kortison lite varstans och sen rådet att åka hem och vila. Men hur ska han någonsin bli bra om jag inte tar tag i det verkliga problemet?  D.v.s musklar om honom så han får ridhäst muskler och blir jämn!

Blev en uteritt på ca 45 min genom skogen ut till hagby fotbollsplan. Ture skrittade på som en galning som vanligt. När vi kom ut på vägen så travade vi en lång sträcka. Då slappnade Ture av lite mer och tillsist gick han jätte fint. Avslappnat och i en lagom trav.

Jag kunde göra massa skänklevikningar på vägen fram och tillbaka utan att han stressade. Han lyssnade verkligen! =)

Traven känns dessutom bättre och bättre. Han tar ut stegen med båda bakbenen och det där "ojämna" som jag kännde tydligt förut är nästan borta. Däremot har jag märkt när jag provat lite olika sadlar, att alla ligger snett och när jag rider honom så vill han knuffa mig till höger hela tiden. Men han har ju gått mkt mer på höger bakben enligt vår hovslagare så det är ju inte konstigt om han är sne- musklad. Det gäller att vara noga nu med uppbyggnaden så han blir lika på båda sidor.

På fredag kommer sadelutprovaren. Ska åka till ridhuset och testa lite sadlar då. Får se hur det blir i och med hans rygg. Men nuförtiden så finns det ju paddar som man kan fylla bara där det behövs. Har en sån som jag använde på Nikke. Då kan man ju kompensera upp lite där det fattas lite muskler och sadeln ligger stabilt ändå.

Har testat lite med min sadel och jag är nu helt säker på att det är för smal i bommen. Därför den ligger dåligt. Så det är till salu om någon vill ha! =)

Morris & Nolan 17,5" 31 (vid) ca 100grader, Passar rak rygg.

Pris: 6.000kr

Red Ture med graman i går. Det gick skit bra! Red på vallen med mamma och Lettir. Ture fattade grejen direkt och gick i låg form, tog stöd på bettet och vi kunde trava runt så med bibehållen form. Hade gramanen löst så att den tog bara om han höjde huvudet väldigt högt. Annars så red jag som vanligt med ett tredelat bett.

Men det första han gjorde i början var att kasta med huvudet och försökte komma undan. Dock insåg han snabbt att det inte funkade längre.

Eftersom jag kunde kontrollra hans energi så kunde jag även träna på att flytta honom sidledes utan att han travade i väg eller gick ner i diket. Travad honom på en stor volt och fick verkligen in en super fin trav! Bra påskjut och jämna fina steg. Det var när han förstod att det var skönare attt gå i en låg form. Han ville liksom gå med nosen i backen till sist.   

Red kanske 5 varv trav i båda varven på volten plus ett varv skritt och ett varav trav runt hela vallen. Det blev han rätt flåsig av och på hemvägen så skritta han inte lika fort som han brukar. Haha.

Idag får han nog vila. Känner att jag behöver vila min axel också. Ska göra lite skolarbete och sen kanske klicka hem en graman. Har ju ingen egen och skulle vilja ha en sån som är hälften nylonrep hälften läder. Blir lite lättare att rida med än en graman helt i läder.